Blodet

Blod består av plasma, röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

Plasma

Mer än hälften av blodet är plasma, en klar gulaktig vätska, som till största delen innehåller vatten. I plasman finns äggviteämnen och ämnen som får blodet att stelna när man har gjort sig illa.
Under blodets resa i kroppen, själva blodcirkulationen, transporterar plasman med sig den näring kroppen behöver och för bort avfall som kroppen vill göra sig av med.

Röda blodkoppar

Miljoner små röda blodkroppar flyter omkring i plasman. De bär med sig syre från lungorna till alla delar av kroppen och tar med sig koldioxid till lungorna, där vi andas ut den. (Även plasman tar med sig en del koldioxid). De röda blodkopparna bildas i benmärgen. De lever bara några månader, så benmärgen har fullt sjå med att göra nya.

Vita blodkroppar

De vita blodkropparna är kroppens livvakter. Så fort skadliga bakterier tränger in i kroppen, rusar de vita blodkropparna dit, omringar bakterierna och dödar dem. Nya vita blodkroppar, som för det mesta bildas i benmärgen, ersätter dem som dör i striden.

Blodplättar

Blodplättarna ska förhindra att alltför mycket blod rinner ut – till exempel om du skär dig. De samlas vid såret, slår sig ihop med vissa ämnen i plasman och bildar en hinna som tätar läckan. Hinnan torkar till en skorpa, en sårskorpa. Under den läks huden och efter ett tag faller skorpan av (om man inte redan har pillat bort den, förstås).