Kateterisering

Avflödeshinder

Avflödeshinder innebär att det finns ett ”motstånd” i urinvägarna när man ska kissa. 

Avflödeshinder kan orsakas av en skada på urinröret eller att urinröret har förträngningar och alltså blivit smalare. Problemet kan också bero på en förstorad prostata eller svårigheter att slappna av slutmuskeln vid urinröret. Det senare innebär att man omedvetet kniper ihop muskeln, trots att man vill låta urinen passera ut. 

En del neurologiska sjukdomar kan resultera i en försämring av samarbetet mellan blåsmuskeln och urinrörets slutmuskel. I vanliga fall ska blåsmuskeln dra ihop sig och slutmuskeln slappna av vid urintömning, men det kan hända att båda musklerna drar ihop sig samtidigt, med blåstömningsproblem som följd.

Förslappad urinblåsa

Den andra orsaken till urinretention kan vara att blåsmuskeln inte har kraft att helt tömma blåsan. Det kan bero på en skada på nerverna som styr blåsmuskeln. Vid långvarigt problem med att tömma urinblåsan blir blåsmuskeln förtjockad. Då får inte blåsan kraft nog till den sammandragning som är nödvändig. Förslappad urinblåsa kan också uppstå till följd av svårigheter att kasta vatten efter narkos eller efter vissa former av bedövning.

Symtom på retention

De vanligaste symtomen på urinretention är ett svagt flöde vid vattenkastning och att det fortfarande finns urin kvar i blåsan efter att man har kissat. Man kan också få besvär av urinläckage eller täta trängningar. Kommer problemet med att tömma blåsan plötsligt, och blir akut, kan man få värk. 

Den som får besvär med blåstömningen bör söka vård. Urinen kan lätt bli infekterad och tryckas tillbaka via urinledarna och upp i njurarna. Det kan ge njurskador.