I Sverige drabbas årligen cirka 120 personer av så allvarliga skador på ryggmärgen att de får bestående problem. De flesta, närmare 80 % är män. Oftast uppstår skadan i samband med bil- eller motorcykelolyckor. Ibland också efter fall från hög höjd.
Med ryggmärgsskada menas en skada på själva ryggmärgen, i vissa fall i kombination med en skada på nervrötterna i ryggmärgens nedersta del.
Ryggmärgen central för kroppen
1. Storhjärnan
2. Primära pontina miktionscentrum
3. Ryggmärgen
Ryggmärgen är tjock som ett finger och mycket ömtålig. Den ligger i en vätskefylld kanal i kotpelaren, själva ryggraden. Ryggmärgen innehåller celler som skickar och tar emot signaler från hela kroppen. Tack vare signalerna kan vi bland annat med viljans hjälp röra armar, ben och andra muskler i kroppen. Om ryggmärgen skadas försämras signalernas förmåga att nå fram och tillbaka genom märgen. Samspelet mellan signaler och viljans makt över kroppens muskler förändras och försämras. I värsta fall upphör kontakten helt.
Nivå och omfattning avgör
Det finns olika typer av skador på ryggmärgen. Ju högre upp på ryggmärgen skadan sitter, desto fler muskler berörs. Vid paraplegi är ryggmärgen skadad så att benen påverkas. Vid tetraplegi är både armar och ben påverkade. Förlamningen kan vara mer eller mindre omfattande.
Komplett ryggmärgsskada innebär att ryggmärgen är helt avskuren. Då kan inga signaler gå fram eller tillbaka, vilket innebär att all känsel och rörelseförmåga är borta nedanför skadan. Om skadan är inkomplett förekommer viss förlust av viljans förmåga att styra musklerna, men vissa signaler kan nå fram. Kroppens förmåga att tömma urinblåsan och tarmen styrs av signaler från nervceller i ryggmärgen. Därför påverkas såväl blås- som tarmtömningen av ryggmärgsskador.